Kilimanjaro + Zanzibar nedresan

Jag mötte upp Per i god tid innan flyget skulle gå vid 21:50 och incheckningen och säkerhetskontrollen gick väldigt smärtfritt. Per var dock tvungen att droppa sin ryggsäck vid special baggaget men det tog bara några minuter extra. Inne vid gaterna var planen att jag skulle hämta ut US Dollar hos Forex då jag behöver mindra valörer till dricks osv. Visade sig att Forex lagt ner och bara deras automater finns kvar. (Har inte varit på Arlanda sedan pandemin startade). Så det hela slutade med att jag fick med mig några stycken hundra dollar sedlar som inte kommer vara praktiskt precis.

Obligatorisk flygöl

Plantet lyfte på utsatt tid och tog lite drygt 7 timmar ner till Addis Ababa i Etiopien med Etiopian Airlines som var ett helt ok flygbolag med trevlig personal, schysst mat och nya fräsha plan. Jag satt vid gången och stackars Per i mitten bredvid en herre som var helspattig och drev Per till vansinne. Jag var rejält trött men lyckades bara slumra till lite här och där under resan. Vi fördrev några timmar på flygplatsen i Addis ababa och fick i oss en kaffe och en croissant var. 

Nästa flyg till Tanzania och Kilemanjaro airport tog två timmar och det kändes att man varit på resande fot ett tag utan bra sömn. Under inflygningen så såg vi ett mäktigt berg som vi trodde var kilimanjaro men det visade sig var Mount Meru, Kilimanjaro var idag tyvärr dolt bakom moln. På flygplatsen var det lite köande för att visa diverse covidbevis och visum kontroll men gick ändå hyggligt smidigt. Som tur var så stod alla våra väskor och väntade på oss efter passkontrollen. Pust! Jag hade rest med mina vandrarbyxor, kängor, en t-shirt och min ulltröja. Nu var det helt plötsligt 27 grader och det blev väldigt varmt så någonstans här tog jag av mig min Ulltröja och för en stund sedan insåg jag att den är saknad, Faktiskt lite jobbigt då det var planerat att vara min go-to långärmade tröja under turen. Utanför flygplatsen stod vår chaufför och väntade med mitt namn på en skylt och han körde oss till hotellet i Moshi som tog ca en timme.

Kilimanjaro international airport

Vi anlände vid 15:00 till hotellet var enkelt men trevligt och fräsht. Vi hann ställa in väskorna och köpa vatten innan vi fick veta att vi hade ett info-möte med vår guide klockan 16:00. Här fick vi träffa dom två som kommer följa med i vår grupp. 2st Norrmän på dryga 50år, en man och en kvinna som verkar jättetrevliga men som jag inte uppfattade namnet på. Mannen pratade en norska som jag har svårt att förstå men jag vänjer mig nog. Guiden ingav förtroende och vi fick ställa frågor och han gick igenom vad vi ska förvänta oss. När mötet var över så tog Per och jag ett dopp i poolen och gick sedan till rummet för att börja packa väskorna inför vandringen imorgon som bär av från hotellet vid nio tiden. När vi var klara så satte vi oss ute i trädgården och tog en varsin öl och lite chips. Per fick veta att han inte fick beställa "Kilimanjaro ölen" innan vi hade bestigit berget utan vi fick nöja oss med serengeti ölen. Vi kommer gå och äta vid halv åtta och lägga oss tidigt så jag kommer inte hinna uppdatera bloggen igen innan förrän vi är klara med vårt uuppdrag om en vecka. 

Trädgården på Springland Hotel

Rummet på springland hotel

Vi fick inte beställa Kilimanjaro öl innan vi nått toppen så det blev en serengeti.

PS. Guiden nämnde att vi kommer få något tillfälle att komma åt internet på berget, så om ork finns så finns chansen att jag postar någon liten uppdatering, så håll utkik!

Kilimanjaro + Zanzibar

Hösten 2019 såg jag en serie på TV som hette Expeditionen som gjorde mig inspirerad att vilja bestiga ett berg i Nepal. Det var en serie där bland annat Micke Persbrant och Sanna Kallur var med. Det var så fantastiskt vackra vyer och när några av dom till slut nådde toppen var känslan av storartad prestation väldigt påtaglig. 

Några månader senare på mellandagarna hade vi besök av våra vänner Per & Mari och sent på natten nämnde jag min idé om att bestiga ett berg. Per nappade men tyckte att Nepal var lite extremt och framåt morgonen så hade vi kommit överens om att Kilemanjaro borde vara en lagom utmaning. Jag hade på företagets julfest några veckor tidigare pratat med en kollega som hade bestigit just Kilemanjaro så det låg också i bakhuvudet. Vi bestämde vidare under natten att Karma, Ulli & Mari också skulle följa med på något sätt och att vi skulle åka på en Finlands kryssning senare under våren där vi skulle konferera och spika detaljerna. Jag trodde faktiskt inte att Per var seriös, att det var bara något som blev sagt där och då men vi hördes dagarna efter och vi hade båda börjat googla efter information om Kilemanjaro vilket var lovande.

Några veckor senare bokade vi en kryssning till Helsingfors som vi skulle genomföra i slutet på Maj. Planen var då att vi skulle boka en resa till Kilemanjaro kort därefter och att målet var att expeditionen skulle äga rum våren 2021. Team Magnusson åkte till Mexico och Pandemin bröt ut. Kryssningen blev inställd. Jag drog axeln ur led som ledde till operation och samhället var fortfarande nedstängt. Först sommaren 2021 träffade vi Per & Mari igen på en middag och jag var nu ganska ok i axeln så vi bestämde att vi skulle börja träna och att vi skulle börja med att gå en sträcka på Sörmlandsleden med en övernattning. Vi genomförde denna vandring i Augusti 2021 och här började mitt nya liv som vandrare. Jag har sedan den vandringen tills nu gått mellan 250-300mil. Vi hann med en handfull vandringar under året och en mängd utrustning har inhandlats. Vi kom iväg på Helsingfors-kryssningen i November 2021 och vi bestämde där och då att vi skulle boka resan till hösten 2022. Veckan efter kryssningen var resan bokad och vi hade nu ett mål på riktigt.

Kilemanjaro ligger i Tanzania vid gränsen till Kenya. Jag och Per flyger dit den kvällen Måndag 26e September och Onsdag den 28 September börjar vandringen upp för Kilemanjaro. Natten mellan Söndag den 2a och Måndag en 3e Oktober kommer vi att påbörja topp-bestigningen och om allt går som det ska kommer vi stå på Afrikas topp (Uhuru Peak) 5895 meter över havet vid soluppgången på måndagen. Risken för höjdsjuka är påtaglig och vi kommer spendera en extra dag uppe på berget för att acklimatisera oss, Kylan sista dygnen kommer vara påtaglig med ner -20 grader. Jag är beredd på ett helvete men jag är oerhört fokuserad på belöningen att känna att jag genomförde det. Vid lunch den 4e kommer vi vara tillbaks på hotellet och är återigen kontaktbara. Vi kommer inte ha tillgång till mobiltelefon eller internet under hela tiden på berget. 

Den 5e åker Per och jag ut på ett två dagars safari på savannen, samtidigt så åker Karma, Ulli och Mari från Sverige ner mot Zanzibar där vi kommer mötas eftermiddagen Torsdagen den 6e.

Kilemanjaro ligger i Tanzania

Vi kommer gå den röda sträckan (Machame Route)

Nu är det måndag och klockan är 17:15. Ska bara kasta i mig mat och sen drar jag till Arlanda. Vi hörs i Tanzania!