Nepal 11 (Dragnag - Cho La Pass - Dzonglha)

Dragnag 4680möh -> Cho La Pass 5360möh -> Dzonglha 4820möh

Idag var klockan ställd 04:30 då vi skulle ta oss över Cho La pass till kbumbu dalen. Jag var tvungen att gå på toa tre och kunde inte somna om för att Ziad snarkade och någon i grannrummet i otakt med Ziad vilket visade sig vara Rob. Skönt när klockan äntligen ringde. Vanliga proceduren med att klä på sig, packa, borsta tänder och äta gröt o ägg o sen iväg vid 06.

Lämnade Dragnag i gryningen

Det var till en början mulet

Vägen mot Cho La passet var upp upp upp i inte alltför uppförs stigning. Det var nog närmare -10 då vi började och det var en fantastisk känsla när solen till slut nådde oss över bergstopparna. När vi nådde ett krön med en stor sten på kanten så kunde man se passen på andra sidan av en dal. Så vi var tvungna att gå ner i dalen och över ett fält med klippblock innan vi nådde sista stigningen som var brant. Dom andra deltagarna fick broddar men jag och Ziad fick klara oss utan. Det var snö och is och som sagt väldigt brant och stigen gick zick zack uppför passet. Det vanns via Ferrata som man kunde hålla i där det var extra halt. Vi var uppe på toppen av passet vid 10:30 och stod rakt framför Lobuche som vi ska bestiga om 5 dagar.

Fantastisk utsikt bakåt när vi kommit över molnen

Strax innan solen nådde oss

Så skönt när solen äntligen nådde oss

Ziad provar på Sherpalivet

Cho La passet i bakgrunden och Lobuche peak i mitten

Först ner igen o sen upp upp upp

På väg genom stenröset

Brant och halt

Ziad på väg uppför passet

Det var snö och is 

Nästan uppe

Nima hade sagt igår att jag, han och Ziad skulle skynda före för att isklättra men det hände inte. Vi gick alla i samma långsamma tempo och jag kände mig kall. Jag har ett mycket högre tempo i mig än dom andra förutom Ziad och blev lite sur ett tag. Tänkte sätta på mig mina AirPods och lyssna på musik men insåg snabbt att jag glömt dom på rummet under kudden. Jävla skit också. Nima sa att han skulle försöka fixa det men jag tror dom är borta. Satte på mig reserv lurarna och gick en bit bakom alla andra och gick in i mig själv. Man kunde klart och tydligt se toppen av Lobuche peak och kammen vi kommer gå uppför om ett par dagar, är så taggad. Efter ett tag så pekade Nima på en isstrimma på bergväggen till höger och frågade om vi ville klättra. Jag sa ja direkt, klockan var då ca ett. Ett problem var att våra Porters dragit före med våra väskor där våra klätterskor och stegjärn samt väskan med rep, hjälmar, selar och övrig utrustning var så Vivek fick springa iväg och ropa tillbaks dom. Vi traverserade under tiden mot isfallet vilket var mycket längre och högre bort än vi trodde. Vi blev helt slut och undrade hur vi skulle orka klättra efter detta. Ziad blev irriterad och undrade varför i helvete vi skulle klättra idag men jag peppade på honom. 

Vi lämnade våra ryggsäckar bakom en sten på slätten nedanför fallet och tog oss upp med våra storskor. Det var jag, Ziad, Nima, Fura och en av Porters som var vid isfallet. Fura klättrade upp och satte ankare medan Nima iförd vanliga broddar säkrade hela tiden. Jag började och det gick jättebra förutom att mina stegjärn inte är för isklättrade så jag har inga tåpiggar som är långa och går rakt fram vilket gjorde det svårt att få bra fäste med fötterna. Det i sin tur gjorde det väldigt ansträngande men jag körde två gånger upp ca 8 meter för isfallet.Efter mig körde Ziad också två gånger och det gick.bra för honom också, han hade stegjärn för isklättrade så han kunde lägga vikten på fötterna på ett annat sätt.

Ziad var lyrisk efter klättringen och vi skrattade åt hans negativa attityd på vägen upp.

Under tiden vi klättrade hade det börja snöa och det var rätt halt att ta sig tillbaka till väskorna. Vi var trötta och frusna och ville till lodgen för något varmt att dricka. När vi kommer ner till väskorna så sitter två av våra Porters och vaktar väskorna som dom lagt i skyddet av en stor sten. Dom hade även med sig en stor termos med varmt te och glas åt alla. Jag kände mig så sjukt tacksam, dom hade släpat ner våra väskor till lodgen vi ska sova i inatt och sedan återvänt med te åt oss och satt och väntade under en sten.

Vi kom till lodgen kl 16 och vi var helt färdiga. Orkade bara stirra ner i golvet. Lodgen var mycket livligare än andra vi varit på sista tiden. Mycket olika gäster. Vid sex fick vi in middag och jag åt Sherpa stew som är som en grönsakssoppa och ett chapatibröd. Vi fick veta att morgondagen blir sovmorgon, vi ska samlas klockan åtta för frukost och ingen speciell tid att ge oss av. Jag bloggade lite och ringde hem innan jag gav upp vid åtta.