Nepal 14 (Gorak Shep -> Kala Patthar -> Lobuche)

Gorak Shep 5160möh -> Kala Patthar 5648möh -> Lobuche 5200möh

Åh herregud vilken hemsk natt. Rummet var varmt men min hosta och snuvan var brutal, Samma för Ziad. Vid två blev det ett jävla liv då alla började göra sig iordning för att bestiga Kala Patthar och jag som precis somnat. Enligt min klocka så fick jag 3,5 timmars sömn, alldeles för lite. Måste vara utvilad inför topp bestigningen imorgon kväll. Sen ringde klockan tio i fem. Ziad sa direkt att han skiter i kala patthar, han behövde vila. Jag var lättad att den jobbiga natten var över och hoppade upp och satte på mig kläder och sprang ner till matsalen där vi skulle mötas. Det blev bara jag, Jessica, Nima och Vivek. 

Jag och Vivek höll ett tempo och Jessica och Nima gick långsammare bakom oss. Jag blev chockad över hur jobbigt det var, +5000m, dålig sömn, lite energi och den jävla hostan och snuvan. Ändå tog vi oss upp på 1 timme och 20 minuter. Utsikten var fantastisk och man såg hela toppen av Everest, inkluderar dom berömda Second step och Hillary step. Man såg hela Khumbu dalen och isfallet där så många dött. Vi klättrade upp på absoluta topp klippan och när man tittade över kanten såg man hundratals meter rakt ner. Vi tog lite schyssta kort och efter ca en halvtimme kom Jessica och Nima, starkt. Vi tog lite mer kort och sen gick jag och Nima raskt ner tillsammans medan Vivek och Jessica tog det lugnare ner. 

Kall morgon i Gorak Shep

Vivek tog kort på en av bänkarna gjorda av sopor

Toppen av Kala Patthar med Pumori i bakgrunden

Jag ensam på toppen

Blickar söder ut

Jassica, Vivek & Nima vid toppen

Solen lyste över Everest

När vi kom ner var jag helt färdig, totalt slut på energi. Men jag var tvungen att packa väskorna innan jag kunde beställa frukost. Idag blev det corn flakes med varm mjölk, kaffe och en äggmacka.

Vid tio kom vi iväg mot Lobuche, Rob, Shannon hade gått tidigare med Fura då Fura blivit dålig med jobbig huvudvärk. Även en Everest bestigerska kan bli dålig av höjden. Första delen var samma väg vi gick igår dvs Everest highway men efter hälften vek vi av mot bergskammen till höger om oss och sneddade över berget, förstod inte varför vi var tvungna att gå uppåt då jag fortfarande var rätt svag. Men det visade sig att vi sneddade över berget för att komma till lodgen för natten som låg vid en forsknings station en bit utanför Lobuche.

Vivek & Nima lite längre fram

Massa solpaneler framför Lobuche Peak strax innan pyramiden

På väg mot pyramiden

Forskningsstationen (Pyramiden)

Intill låg vår Lodge

Ohm tog emot oss

Vi var framme strax efter tolv men rummen var inte klara så vi fick sitta ute och vänta. Under tiden vi väntade pratade jag med en fransman som var helt ok på engelska. Närmare två fick vi vår lunch, jag hade beställt Sherpa stew och vi åt tillsammans inomhus. Där pratade jag hela lunchen men ett par från Mexico City, han var italienare och hon från Venezuela.

Efter lunchen fick vi vårt rum, det var ett rum för fem med våningssängar. Jag lade mig och vilade i en timme med musik i öronen. Kanske slumrade till något men ingen djupare sömn. 

Vid fyra gick vi ner och satte oss i matsalen och snackade och surfade lite. Snackade med en Australisk kille som solo hajkade utan guide, det går tydligen utmärkt trots förbud. Lodgen är knökfull, helt vansinnigt mycket folk, det är för att vi befinner oss vid Everest highway i full säsong. Föredrog dom andra två dalarna som var mycket lugnare men det är ju här Everest ligger och det är ju turistmålen nummer ett.

Kvart över fem fick vi in vår mat, återigen Sherpa stew och den här gången lade vi i två kokta ägg också  måste säga att jag börjar bli sjukt less på maten, längtar något sjukt efter tacos på långkokt högrev. 

Efter maten blev det otroligt stökigt i matsalen med alla människor så vi smög upp till rummet och jag bloggade lite och försökte chilla ner lite så att man kan somna med fem andra människor.