Nepal 19 (Namche - Benkar)

Namche 3480möh -> Benkar 2700möh

Vaknade vid sju efter en god natts sömn. Vi packade väskorna och gick ner till matsalen till åtta. Tog samma frukost som igår, omelett, toast och kaffe.

Då jag inte använder mina stavar och Furas är trasiga så gav jag mina stavar till henne då slipper jag släpa dom hem. Innan vi begav oss från Namche var det fotografering av hela Teamet. Fura lämnade oss för att bestiga Lobuche peak med andra klienter så hon fick sin del av dricks potten.

Idag var det väldigt få turister, däremot var det sjukt mycket mulor med packning åt båda hållen. Det enda motorfordon som existerar här är helikoptrar och dom fraktar främst lata rika turister eller räddar folk i nöd. Precis allt annat fraktas med mulor, hakar eller människor. Alla livsmedel, varor, byggnadsmaterial, allt. Det är helt sjukt när man tänker på det.

Jag började ta antibiotika idag och hoppas den jobbiga hostan lugnar ner sig. Vädret idag var shorts och T-shirt väder, skönt. Vi har haft lite kyligare väder än normalt. Det har ju varit skönt vandrings väder men inte varit så att man kunnat sitta i solen i t-shirt och njuta.

Hej då Namche!

Djupa dalar

På väg ut från Namche

Brant nedför

Dalen mot Lukla i bakgrunden

Utkikspost vid Hillary Bridge fästet

Hillary Bridge, 135m hög

Hillary Bridge

Vi stannade och åt lunch på ett ställe vi åt lunch på andra dagen i bergen. Jag tog spagetti med tomatsås och en toast. Vivek kom med en näve torkar Sichuan peppar och lät oss smaka en smula var. Han sa att kvinnan som drev restaurangen torkade och sålde så jag frågade om jag fick köpa lite och hon sa ja. Hon kom sedan ut med en stor påse peppar och jag frågade hur mycket kostar det och hon skrattade och sa att jag kunde betala vad jag ville. Jag gav henne tusen ruples och det verkade vara lagom, Vivek sa att det var fair.

Efter lunchen så satte Nima upp tempo och jag hakade på. Vi kom till Benkar ca 25 minuter före resten, jag har så svårt att gå så sakta som dom. Fick direkt nyckeln till rummet och dom sa att duschen var var så jag stack in och tog en dusch direkt. Så grymt skönt, helt klart skönaste duschen hittills.

Nima och Vivek fick också duscha varmt men alla andra klagade på kalla duschar. Vi spenderade eftermiddagen i matsalen. Jag började kolla lite på en nedladdad serie men blev trött och slumrade till på soffan en stund med musik i öronen.

Jag hade beställt macaroni bolognese men det serverades mac n cheese istället. Inte alls var jag var sugen på men inte mycket att göra än att äta, ingen lyx krog precis. Nima och någon Sherpa hade gått till byn i närheten och hade sagt åt Vivek att ta hand om oss och ta med oss till byn och baren när middagen var klar. 

Stor mantra sten vid park entren

Trapporna upp till park Entren

På väg mot Benkar

Mycket upp och ner

Vid lodgen

Lodgen

Vivek indikerade att han inte var sugen och undrade om vi var men ingen av oss orkade gå en kvart i mörkret och sen hem igen. Sedan öppnade Vivek upp sig och var nästan gråtfärdig, han berättade att han kände sig utanför då dom andra fryser ut honom då han inte är från Nepal utan från Indien och pratar och beter sig annorlunda. Dom andra gör sig lustiga över honom. Han kände också att han inte kunde spela ett spel och vara lustig och sprallig som dom andra utan bara kan vara den han är. Han hade mycket på sitt hjärta och grejen är ju den att han är allas favorit för att han är genuin. Han hade velat klättra Lobuche med oss men det fick han inte. Han är en väldigt känslig själ och min känsla är att han tycker det är jobbigt att expeditionen börjar ta slut, han kommer jobba i kök i kathmandu tills nästa säsong i höst och han älskar att vara i bergen.

Ziad var illamående av antibiotikan och ville gå och lägga sig efter maten.Rob och Shannon gick också till sitt rum så jag följde med Ziad in på rummet. Jag somnade vid 20:30.