söndag 12 mars 2017

Huay Yang 11e Mars 2017

Natten blev intressant för oss alla tre….Karma har lånat med sig en bok från skolan “Dårarnas ö” som var lite för läskig vilket resulterade i att hon var livrädd och hade mardrömmar så jag fick sova inne hos henne och hon vaknade gång på gång för att kolla att jag var där. Niklas hade fått nitlotten idag – Thaiarna som flyttat in bredvid oss har 3st små hundar….en av dom har en tröja, ja ni fattar läget. Hundarna tror nu att dom äger stranden och har gått runt och pissat revir…vilket har gjort att beachhundarna är vansinniga. Samtidigt som thaiarna hade lämnat matrester i soptunnorna på stranden – fullt ös på stranden i natt. En hel del skällande. Thaiarna gick och la sig sent och gick upp tidigt och småskithundarna med som står och gälfsar utan stopp. Det tillsammans med ljusa thairöster som pratar HÖGT – vårt sovrum är i vägg i vägg så Niklas fick en tuff morgon. Karmas sovrum är utan fönster och åt andra hållet – vi hörde inte ett smack.

Vi gick upp runt 7.30 för idag har vi planerat att ha en heldag i Pratchuap. Tåget skulle gå 9.35 och vi ska vara på plats 9.20 för att köpa biljett. Då Karma hade sovit så dåligt under natten så lät vi henne sova medan jag och Niklas åt frukost. Efter ett litet tag kom hon upp och sen fixade vi till oss och packade för en dag på stranden och en kväll på marknaden. Det kändes som rätt beslut att åka iväg en hel dag då vi hade fått grannar. På vägen till tågstationen så lämnade vi in tvätt och sen iväg. Vi hade gått in på Huay Yang Railway stations facebook sida och med översättningen stod det lite märkligt men typ att det var försenat till 9.55 -  vi vågade inte lita på informationen utan åkte dit så vi var där 9.20 – informationen stämde, tåget var försenat. 30 minuter innan avgång kunde man lösa biljetter som totalt gick på 18 bath för oss tre, typ 5kr.

Förväntansfulla tjejer
När tåget äntligen kom så förstod vi varför det var sent – jisses vad folk. Tåget var fullt. Vi hittade inga sittplaster, men då pickade en äldre thaikvinna mig på axeln och hon hade fixat en sittplats till Karma, och sen efter ett litet tag till mig och sen till Niklas, vi satt trångt men vi fick sitta – så gullig tant. Vi var framme i Pratchuap efter ca 25 minuter och när vi kom ut så skulle vi leta efter taxi – det stod ett par Taxi-Salenger vid stationen, vi tog tag i den första bästa, gullig gubbe som gärna körde oss till stranden Ao manao. Stranden ligger belägen i ett gammalt militärområde och är det ställe där japanarna inledde sin invasion av thailand 1941. För att komma in i området är alla utlänningar tvungna att skriva in sin ankomst i en loggbok.

Trång Salengtaxi
Loggar in oss på militärbasen


Vår taxi
Efter ett tag så kom vi fram till stranden runt strax för elva, och den var precis så vi hade kommit ihåg den, långgrund och massa solstolar och parasoll under träden. Vi hittade ett bra ställe som bas och sen så var det bara att byta om. Det här är sällsynt, vi är aldrig på stranden, jag tror det är 3.e gången på 7år vi har en heldag på stranden. Karma bytte om snabbare än ögat och sen iväg ut på stranden. Niklas och Karma gick och bada på en gång. Det är en rolig strand då det är väldigt fin sand och den fullkomligt kryllar av eremitkräftor. Karma gjorde badbassänger åt dom och samlade hur många som helst. Det kom ett par svenskar till stranden och Karma blev överlycklig och försökte få kontakt – men det slutade som det brukar göra..pyspunka. Fy fasen vad svenska barn (syskon) är tråkiga, rädda att släppa in nån eller vad det nu kan vara. Karma är van och kollar läget, blir det inget kontakt så skiter hon i dom. Det fick bli Thaibarnen istället och det gick som vanligt galant. Karma var på stranden hela dagen förutom vi åt och då fick vi in henne i skuggan i typ 15min.

Lite eremitkräftor som Karma samlat

Karma och ett par Thaibarn samlar kräftor

När klockan var runt 12 så började vi bli hungriga så vi beställde lunch på stranden, det är inte stora portioner och billigt så man kan beställa flera och dela, det fick bli: Friterade räkor och tempura, grillad kyckling. papaya sallad, stekt ris med kyckling, 2st portioner med kyckling i röd curry och ris. Allt var supergott men starkt, Niklas upptäckte det lite sent tyvärr när han hade tuggat i sig en chili…brände på duktigt i mun och mage. Karma hann knappt äta klart innan det var dags att gå och leka igen.

Dags för lunch

Barnen verkar ha ett rådslag

Då det är lördag så är dom flesta thailändare lediga och den här stranden är ett vattenhål, dom träffas här hela familjer, det var stora sällskap som kom ner på stranden (farmor och farfar, mormor och morfar, mor och far och barn) alla äter och umgås. Det är inte så många utlänningar på stranden och som vanligt blev Karma fotograferad ett par gånger av olika familjer. Det är inte lika hysteriskt som när hon var liten, då kunde vi inte gå nån stans utan att bli stoppade, nu är det mer sällan men idag var det fler som frågade om dom fick fotografer sig med henne och med mig och Niklas. Då Karma hade varit i solen hela dagen så hade hennes rygg blivit rejält röd trots solskyddsfaktor 30 – Niklas fick gå iväg och köpa en T-shirt som hon hade på sig dom sista timmarna, men skadan var redan skedd…..RÖD RYGG ajajaj…det är att köpa Aloe Vera på marknaden i kväll. 

Våra grannar ville fotograferas med oss

En trevlig granne som dessutom lämnade oss en öl när dom gick.

Hela grannsällskapet
Vi satt på stranden så länge så det hann passera ett par sällskap under dagen. På eftermiddagen så blev det fler och fler Thaiare på stranden, dom gillar ju strandhäng med grillning så det kommer säkert att bli fullt på stranden till kvällen. När klockan var runt 16.45 så kände vi att vi hade fått nog – vi tog in notan som hamnde på 750bath….helt sjukt billigt. 6st vatten 3 stora öl, 2st iskaffe och 6st maträtter. Vi fixad till oss och sen gick upp för att fixa en taxi för att åka till Piren och marknaden. När vi kom upp så stod vi vid vägen en stund, vi fattade ganska snabbt att det här kommer inte att funka – finns inga taxi salenger här…jahapp here we go again. Vi gick upp till en kiosk med massa matstånd och chansade – hello taxi….den ena thaian efter den andra ropade som i en rad och sen kom det tillbaka ett svar…yes just wait a minute….sen så kom det en tjej som var kock eller nåt på ett av ställena som sa att vi skulle vänta lite, taxi chauffören skulle bara äta klart, absolut inga problem. Sen kom hon ut efter ytterligare ett tag….he no come…I drive you. Så tjejen gick och hämtade sin saleng och skjutsade oss sen till Marknaden, hon hann inte ens ta av sig sitt förkläde – så jäkla skön tjej. Vi åkte förbi en golfbana och då sa hon plötsligt...ooo there is my Bossman....aha sa vi alla 3 och skrek SAWADEEEE KAAAA hon skrattade så hon höll på att ramla av salengen och the Bossman skrattade och skakade på huvudet...haha. Hon kunde bra engelska och hon hette Mew, hon berättade lite om området och att hon hade två barn som var lika gamla som Karma. För 150bath hade hon skjutsat oss till Prien – så schysst.

Mew vår kock/chaufför
Niklas som var helt körd i sina ben ville ha en massage och Karma var trött och bränd så dom fick sätta sig ner och köra massage medans jag gick in till marknaden för att leta Aloe Vera. Vi har varit på marknaden nästan varje år, vissa år har den varit mindre och andra lite större – den här året kändes den stor – men då visste jag inte HUR STOR….det tog ett jäkla tag innan jag hittade Aloe Vera, jag köpte den och gick sen tillbaka till Niklas och Karma. Karma hade fått kroppen insmörjd med Aloe Vera av en massagetjej och Niklas satt med fötterna i vädret och fick massage när jag kom 45min 100bath. När vi satt där och väntade på att Niklas skulle bli klar så kom det en tjej som undrade om det var vi som hade beställt taxi för Huay Yang kl 20….japp visste var det vi, Chon hade skickat henne ett foto på oss och hon hade letat och hittat oss bland alla människor – vi hade fått kontakt och det 3 timmar innan avfärd, hahaha så bra!

Skön fotmassage
Efter massagen så gick vi och åt, vi gick till ett av våra favoritställen i Pratchuap det stället som Tam och Bo visade oss andra året vi var  här – Top Deck. Niklas och Karma beställde varsin hamburgare och jag beställde hel fisk med fisksås, supergott som vanligt. Det är en britt om äger stället och innan vi gick fick Karma beröm av honom för sitt uttal och Thaispråkkunskaper, hon blev så stolt.

Efter middagen så hade vi ungefär en timme på marknaden och det bör räcka- dom brukar inte vara stora och ungefär samma utbud överallt. Vi träffade vår taxichaufför igen innan vi gick in i marknaden. Nu hade det blivit MYCKET MER folk än när jag var där och jättemycket varmare, som en bunker – luften stod stilla. Vi gick och gick och det tog inte slut…vi hann köpa gummisnodddar till Karma som vi köper varje år, dom bästa och så billiga, vi köper ungefär en årsranson varje gång. Vi hittade även våra favoritriskakor och 2st T-shirt till Karma och en T-shirt till Niklas. Sen så gick vi förbi ett stånd med gympaskor och Karma fick syn på ett ett svart-glittriga för 100bath…hon blev kär – japp så det blev dom med. Som vanligt var det Karma och Niklas som fick handla – jag orkar inte med sånt här och har inte ro och kolla så jag fick inget med mig hem.

När vi hade shoppat och kände att nu var det nog så försökte vi ta oss ut från marknaden vilket visade sig vara helt omöjligt. Svårt att förklara men det är liksom en gång med stånd på båda sidorna och tak av pressening, det går inte att göra annat än att gå fram eller tillbaka. Vi hade gått så långt så vi kände att det måste vara närmare att gå fram än att gå tillbaka…men skiten tog ju aldrig slut och det blev bara mindre och mindre syre ,och varmare och varmare och mer och mer folk….Niklas var nu nära ett sammanbrott….Karma började att få ett spel hon med. Hur fan hittar man UT???? Till slut så hitta vi en väg till höger jaaaa utgången….NEEEEEJ skiten fortsätter…fan panik, vi kommer inte ut och det är som värsta rusningen folk överallt. Mitt i allt det här myllret av människor och panik över värme så ser vi ett ansikte som vi känner igen och LER jättemycket…det är ju Mew, hon som skjutade oss från stranden till marknaden – vad är oddset….Hon hade sina barn med sig och det som var ännu mer märkligt var att Karma hade lekt med hennes dotter nästan hela dagen, snacka om märkligt. Det var ett härligt ögonblick med nån man inte känner men ändå känner på nåt sätt.

Sinnessjukt trångt och varmt (Panikvarning)
Mew igen med sina barn

Till slut så kom vi ut från skiten helt slut, vi alla var helt genomsvettiga och urlakade – ca 15min för sena till taxin men det gjorde inget. Vår chaufför väntade där vi lämnade henne och hon var lika glad som förut. Det var otroligt skönt att få sätta sig i bilen och få lite kyla av ACn. Turen hem gick snabbt och hon skjutsade oss till järnvägsstationen där vi hade lämnat vår Saleng – när vi kom dit så satt en kille som vi kände igen….killen som jobbar å tågstationen men nu hade han civila kläder, han hade sin tjej där också och sin hund. Han är verkligen jättegullig och han kan lite engelska så vi pratade lite grann innan vi åkte hem till huset.

När vi kom hem så såg vi att Thaiarna var kvar och nu var BÅDA bilarna parkerade på stranden nedanför vårt hus – så rätt beslut att inte vara hemma idag,  hoppas dom åker hem i morgon. Det var ingen beachfest idag och vi var sååå sugna på att köra ett kvällsdopp med hysteriska skrik…men vi sansade oss. Vi duschade och smörjde in Karma med Aloe Vera och sen fick hon kolla lite på TV och sen blev det natti natti…hela familjen kommer nog att sova gott inatt. Jättekul dag, så nöjda är vi alla tre!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar