Huay Yang 17e Mars 2017 (Hemresan)

Vi blev upphämtade klockan ett på natten av minibussen, den är bra på det sättet att jag kan lägga mig på sätena längst bak. Jag ligger väldigt obekvämt men det är dock bättre än att försöka att sitta och sova som inte går för mig. Men minibussen har också världens sämsta stötdämpare och Thailändska vägar är inte direkt jämna så det är både plus och minus. När vi kom ut på motorvägen efter en kvart så lade jag mig ner och satte på lite musik i hörlurarna. Låg länge och lyssnade innan jag kunde slumra till. Karma somnade på en gång och sov nästan precis hela resan, Ulli sov till och från ca halva resan. Man sover som max några minuter och sen vaknar man av ett gupp eller ryck. Efter ett tag blev det väldigt kallt i bussen och jag kröp ihop mer och mer och försökte peta in tår mellan sittdyna och ryggstöd men när chauffören stannade efter halva sträckan för en kisspaus så gick jag och kissade och tog sedan på mig strumpor och långbyxor. Svårt att uppskatta hur mycket sömn man fick när man bara slumrar till 5-10 minuter i stöten men kanske en timme totalt.

Nästan precis klockan sex så var vi framme på flygplatsen i god tid före avgång vid 09:35. Det var väldigt mycket folk på flygplatsen och vi befarade att det skulle bli köer vid passkontroll och säkerhetskontroll men det gick rekordsmidigt. vid Incheckningen såg vi en Svensk familj som vi kom ihåg från flygresan hem för ett år sedan. Lite lustigt att man hamnar på samma flyg samma dag två år i rad. När vi väl var inne vid tax free och gaterna så strosade vi runt och åt först lite frukost på ett ställe vi ätit frukost på flera gånger tidigare. Vi skulle sedan gå och se om vi ville shoppa något och då möter vi Bertil med sambo. Bertil var den mannen som åkte i samma taxi som oss ner till Huay Yang för tre veckor sedan. Vi har stött på honom två gånger på Si Shop dom senaste veckorna och han säger alltid Hej Karma. Väldigt trevlig man och hoppas vi träffar på honom igen någon gång. Det blev inte mycket shoppat, ett gosedjur till Karma, Stor påse med torkad mango och en kräm åt Ulli. Jag var jakt på ett par nya hörlurar men just dom jag vill ha fanns inte någonstans så jag blev lottlös.

Planet kom iväg på utsatt tid och det är fruktansvärt att behöva sitta på ett plan i 12 timmar, speciellt när man är trött men inte kan sova. När 3 timmar har gått och man håller på bryta ihop och har nio timmar kvar är det inte kul, då fattar man inte hur man ska klara av det. Karma somnade efter fem timmar och sov i nästan sex timmar. Jag fick en 4-5st 10 minuters slummer. Bra personal på flyget och god mat, bra utbud på filmer. Norwegian levererar återigen.

Vi landade några minuter efter 16 ca 25 minuter tidigare än planerat och förutom att Arlandas bagage utlämning alltid är superlångsamt så gick allt annat oerhört smidigt. Vi var ute på E4an precis innan klockan 17. Kul när vi skulle hämta bilen på Benstocken, varken jag eller Karma såg den först inte i garaget, Jag hade beställt tvätt och vi var inte vana att se en glänsande bil.

Vi missade precis rusningstrafiken och det var bara lite trögt från Karolinska till pampas. Vid 18 var vi i Hemmesta och det var Komaläge på oss alla tre. Karma satt och bet ihop och ville inte prata. Hon frågade om hon fick blunda för då fick hon inte ont i magen sa hon men vi trodde att hon ville sova så vi sa att hon skulle hålla sig vaken. När vi hoppade av vid Konsum i Hemmesta så var hon helt vit i ansiktet och drog av värsta rapen. Efter några meter så började hon kräkas så tjejerna gick tillbaks till bilen medan jag sprang in och handlade frukost. När jag kom ut mådde Karma bättre och var en helt ny tjej igen. Hon är så jäkla tuff på att bita ihop. Kvart över hämtade vi ut pizzorna vi ringt och beställt och 18:25 fick vi äntligen öppna dörren till huset efter 23 timmar och trettio minuter på resande fot.

Karma är en fröjd att resa med nu för tiden, hela tiden ett glatt humör och kämpar på med sin väska även fast hon är trött och det är varmt och långt att gå. Inget gnäll what so ever !

Årets resa var riktigt bra och våra höjdpunkter vara Karmas kalas, vattenlandet i Hua Hin, dagen på Ao Manao och att Bo kom med ungarna och hälsade på. Det enda dåliga var Thai grannarna som flyttade in i grannhuset sista helgen. Sen är det tråkigt att det var sista året vi kommer hyra “vårat” hus men efter 7år med samma resa är det kanske dags att göra en ny typ av resa. Huay Yang kommer finnas kvar.