Dag 16

Vaknade utvilad vid sju och klev upp medan Ulli låg kvar i sängen. Jag kollade lite nyheter och satte mig och skrev bloggen i lugn och ro. Vid åtta vaknade både Karma och Ulli så vi fixade frukost i lugn och ro. Vid nio skulle tattueraren komma och vi var ready to face the pain. Men han dök inte upp så jag gick över för att fråga Tam om han visste något. Träffade Georgie också och han mådde bra nu efter sjukhus vistelsen igår. Tam ringde tattueraren och han skulle komma vid tio. Tam berättade att han också hade varit trött hela dagen igår, skönt att det inte bara var jag. Vid tio dök Dong upp som tattueraren heter och med sig hade han sig tjej och barn. Han monterade upp utrustningen och vi bestämde att han skulle börja med min armtattuering. Han hade några olika förslag och jag valde den tjockaste fonten. Jag gick och rakade armen och benet innan vi började. Tattueringen tog ca en och en halv timme att göra och visst gjorde det lite ont men inte värre än att någon rycker hårt i armhåren. Jag blev jätte nöjd med resultatet och vi bestämde att vi kör vidare på min vad tattuering på en gång. När jag tattuerade vaden gick Ulli och hämtade mat från restaurangen som vi åt medans jag blev tattuerad. Den tog ca två och en halv timme att göra och gjorde lite mer ont men ingen fara. Det som störde mig mest var att rumpan somnade och några envisa flugor. Jag blev sjukt nöjd med draken. Mycket bättre än jag hade föreställt mig.
Enda negativa är att vi inte kan bada mer i havet,  några snabba dopp i poolen är dock helt ok så ingen fara. Nästa 'man' till rakning var Ulli. Här blev det lite osäkerhet och beslutsångest. Ulli gillade inte typsnitten på Karma han hade och ville modifiera lotusblomman. Han pratar inte exakt engelska men efter mycket prat verkade han förstå. Han satte igång och det tog ca en timme för den att bli klar och den blev skitsnygg. Ulli blev verkligen nöjd och mallig, satt perfekt på handleden. Under tiden var jag över med Karma till Tam och Boo för att se om Kati var hemma och hon kom precis hem. Dom lekte en stund och jag satt och kollade, när vi skulle gå tillbaks sa Boo att hon kunde stanna med Kati och leka så hon blev kvar en timme. Nästa tattuering som Ulli i ville göra var lite svårare för hon hade en klar ide men inget exempel att visa riktigt så det blev mycket prat och Dong började rita. När han ritat klar sa Ulli att det var exakt så hon ville ha. Klockan var nu fem och vi ska på Valentine fest klockan sju hos Tam & Boo så det var dags att sätta igång.
Samtidigt åkte jag, Karma och Deborah till engelska skolan för att ta lite kort på skolundervisningen som hon driver. Den ligger i fiskebyn och är gratis för barnen. Skolan går runt genom donationer och Ulli och jag har bestämt att sponsra ett barn. Vi var hemma en halvtimme senare och då hade Dong kommit halvvägs. Man såg att det gjorde ont att tattuera sig på foten men Ulli bet ihop. Ulli blev återigen supernöjd med tattueringen och den är verkligen något extra. Dong har vunnit tävlingar och varit runt i hela Asien för att tattuera så Tam fixade rätt tattuerare åt oss, verkligen jättetrevlig oxå. När allt var klart vid sju (han hade jobbat på oss i nio timmr i sträck) så frågade jag om priset och det blev 14.000 Bath. som verkligen är ett rån. Han berättade att han har en studio i Hua Hin oxå och där tar dom ca 10.000 för en tattuering som kostar 6.000 här. Hur som helst vi är väldigt nöjda med arbetet och priset och lovade honom att höra av oss nästa år igen.
Vi fixade till oss snabbt och hann inte duscha innan vi gick över till festen. Karma var överladdad och blev nöjd när vi äntligen gick. När vi kom dit så hade dom riggat upp en scen och ställt ut långbord. Det hade redan kommit gäster som satt och åt för fullt. vi blev placerade på det mysigaste bordet och beställde in mat. Efter en stund gick Boo upp på scenen för att önska alla välkomna och började sjunga. Hon sjunger verkligen bra, inte så bra engelskt uttal men en vacker röst. Hon var sångerska när hon träffade Tam. Det var mycket folk från lokalbefilkningen där och hjälpte till och en massa barn så Karma hade superkul men hon började snabbt bli trött. När vi satt och lyssnade på Boo såg vi karma komma på cykeln uppe i restaurangen och hon var på väg mot trappan. Hon brukar ju alltid stanna eller svänga men idag såg vi till vår fasa att hon var på väg rakt utför trappan. Jag skrek och Ulli sprang o Karma flög ner för trappan. Allt gick i slow motion, som tur var så var en av thai kvinnorna på vär upp för trappan och lyckades fånga Karma innan hon slog i marken längst ner i trappan. Karma klarade sig oskadd men blev rädd. Rätt var det var kom en äldre kvinna fram till Ulli och frågade om det var vi som hade bloggen, hon hade sökt lite på internet efter Huay yang och hittat vår blogg. Hon kände igen Karma, jättekul. När en del gäster hade droppat av blev vi bjudna att sitta med Thailändarna på deras långbord när dom skulle äta. Dom bjöd på ostron och jag provade faktiskt ett, Ulli åt en 5-6st. Det bjöds på whiskey och det dracks öl och helt plötsligt stod jag på scen och skulle sjunga Karaoke. Jag är fruktansvärt dålig på att sjunga och det lät som en gris på väg till slakt när jag framförde Knowing me, knowing you av Abba. Men Ulli och Karma kom upp och räddade situatonen. Efter mitt framträdande ville alla plötsligt gå upp o sjunga så jag bröt åtminstonde isen. Karma o Kati var uppe på scenen och dansade så fort någon sjöng. Karma tog till och med micken och framförde imse vimse spingel för en imponerad publik. Vid elva var Karma helt färdig och vi gick hem och la oss allihop helt slutkörda.