lördag 8 oktober 2022

Tanzania: Lake Manyara nationalpark

Vi var tvungna att gå upp vid sex för att hinna med frukost innan vi skulle åka vid 07:30. Börjar längta rejält efter Zanzibar när man kan styra sina tider som man vill, behöver semester... Vi åt frukost och sen in med väskorna i jeepen och full fart mot ett nytt safari. Denna gång i en djungle vid en saltvattensjö. Innan vi kom till parken så stannade vi till på berget ovanför och tittade ner på parken högt ovanifrån, fin utsikt.


Inne i parken så såg vi elefanter som nästan strök sig mot jeepen, massor av babianer, giraffer, en vattenbuffel, zebror men inget rovdjur, såg dock tassavtryck. Men annars var det mest att åka och leta och det var återigen massor med jeepar och jag tycker det var skit. Ingen skillnad mot hur det var i kolmården förr förutom naturen, inga stängsel o här såg man mindre djur men annars lika exploaterat. Nä, jag kan inte rekomendera detta till någon annan. I mina naiva tro hade jag förväntat mig oss i en jeep ensamna ute på savannen smygandes så som man sett i naturfilmer, denna skit var något helt annat.







Alla tre par i jeepen hade flyg att passa idag och vi fick hjälpa guiden att räkna ut hur vi skulle anpassa tiderna så att alla  skulle hinna med sina flyg. Jag och Per skulle flyga från Arusha till Zanzibar och Norrmännen skulle flyga med två olika flyg från Kilimanjaro på olika tider men för att få ihop det hela behövde jag och Per släppas av vid flygplatsen i Arusha vid 13.00, vårt flyg lyfte 16:35 men Arusha var på vägen till Kilimanjaro så vi skulle få lite dötid på flygplatsen. 

Vi lämnade parken vid halv elva och guiden hade frågat oss igår om vi ville hälsa på en Massaj-by vilket vi hade nappat på. Så på vägen svängde han av och stannade vid en by, det stod redan en annan jeep där när vi kom vilket direkt fick mig att känna att det var en turistfälla. När guiden stannat jeepen så förklarade han att det skulle kosta 10 dollar per person att få besöka byn och vi skulle få en välkomstceremoni. Jävligt fult att berätta det där och då, jag tror vi hade tackat ja även om vi fått den infon tidigare men att få det slängt i ansiktet på det sättet var fult tycker jag. Vi körde på det och klev ut ur jeepen. Alla fick ett skynke runt axlarna och sen fick vi kolla på deras dans/sång. Jag filmade och efter en stund försökte dom dra med oss in i dansen, jag avstod men Per ställde upp och stod och studsade till våra skratt.




Efter dansen fick vi krypa in i deras hus och kolla hur det såg ut. Husen är otroligt små och är byggda av kobajs och aska och är vattentäta. Inne i huset fanns en matlagningsplats med ett litet hål i väggen som skulle dra ut röken och två stycken sovrum. Ett för massajen och hans fru och ett litet rum för fruns tre barn. Massajen som hette Columbo hade även en till hustru som bodde i ett annat hus och där hade han fyra barn. Hela stammen var en familj och alla var släkt med varandra. Man bytte kvinnor mot kor med andra klaner för att undvika inavel. Ju vackrare kvinna desto fler kor är hon värd och det bestäms av ett familjeråd. Dom var tvungna att gå 1,3 mil för att hämta färskvatten och använde åsnor för bärhjälp. Hela byn låg inom en ring av taggbuskar som skyddar mot rovdjur såsom lejon och hyenor. Även inne i byn så fanns en ring av taggbuskar där man stänger in djuren på natten. Det är svårt att tänka sig ett mer spartanskt liv än det dom lever. Massajerna är nomader så dom flyttar med jämna mellanrum. Tydligen så härstammar dom från Egypten och finns i Sudan, Ethiopien, Kenya, Tanzania och Mocabique. Vi fick aldrig klarhet i hurvida dom äger mark men dom brukar iaf jorden. Efter titten i huset så ville dom att vi skulle köpa hantverk av dom, det var så jävla jobbigt att dom tiggde pengar. Hatar att bli utsatt för sånt men jag köpte en liten snidad elefant, vi har knappt något cash.




Vi åkte sedan mot flygplatsen och jag var så sjukt less på att sitta i en bil. Aldrig igen att jag är med på såna turistturer, gör jag något så hyr jag bil så jag kan bestämma takten själv. Flygplatsen i Arusha var ett skämt. Ett tält och en snubbe med en laptop som skötte checkin. För att få Wifi var man tvungen att köpa något så jag köpte en kaffe. Fick tag på Ulli och dom hade landat på Zanzibar någon timme innan vårt flyg skulle lyfta. Flygresan gick snabbt med ett propellerplan och vi landade på Zanzibar 10 minuter innan utsatt tid klockan 17:25. Det gick rätt snabbt att komma ut ur flygplatsen och en snubbe stod och väntade på oss och skickade in oss i en taxi på direkten. Resan till hotellet tog ca 1 timme och en kvart och kändes som en evighet och det hade hunnit bli kolsvart ute. Jag var så otroligt less på att sitta i en bil så det kändes som en lättnad när vi äntligen var framme kvart över sju. 





När vi gick till receptionen så hörde vi ett "hallå", det var Marie som tog ett dopp i poolen och Per sprang direkt fram och pussade henne. Jag fick vänta på att träffa mina tjejer tills jag kom inanför dörren till vår Bungalow och dom blev jätteglada när jag kom in och det var superskönt att se dom. Jag bytte kläder lite snabbt innan vi alla fem gick ner till hotell restaurangen för en sen gemensam middag vid åtta. Vi satt och snackade en stund men alla var trötta så vi gick och lade oss vid 22.

2 kommentarer:

  1. Synd att safarin pajjade så men intressant med besöket hos massajerna. Konstigt att resurserna på jorden är så ojämt fördelade men de klagade förmodligen inte.

    SvaraRadera
  2. Tips:Läs /lyssna böckerna den vite massajen (finns 3) och även en film

    Tänk hur det blivit , folk överallt , vi gick lämmeltåg på fjället förra sommaren , sjukt det också :(

    SvaraRadera