Huay Yang 21a Mars (Hemresan)

När packningen var klar tog vi ett dopp I poolen och satt ute på terassen för att njuta av vågornas ljud in I det sista. Kvart i ett väckte vi Karma för att sätta på henne kläder hon skulle ha under resan och Taxin kom precis I tid klockan ett. Vi bar ut väskorna, släckte lamporna och låste huset efter oss.

Den här gången var det en ny chaufför vi aldrig haft tidigare men vi fick åka minubussen som Karma döpte till Tacobilen förra året. Vi höll oss vakna tills han hade kommit ut på motorvägen men sen försökte vi sova alla tre. Bäst gick det för Karma som sov större delen av resan, Ulli sov större delen av resan och jag blundade mest hela resan men lyckades kanske få en timmes sömn. Han körde som en vettvilling och flera gånger kändes det som om vi lättade från sätena. Ulli som har lätt att somna om gjorde just det efter varje flygtur men det går trögare för mig. Hur som helst var det lite trafik och vi var på flygplatsen redan klockan fem (4,5 timmar innan flyget skulle gå). Chauffören bad om ursäkt för den skakiga körningen, han måste haft bråttom för att hinna hämta upp några som anlände. Grejen är att det går inte så oerhört fort, kanske 120 km/h som max men det är totalt usla vägar och svampig fjädring som gör upplevelsen till något speciellt.

Vi var antagligen först att checka in och I ett vips hade vi passerat säkerhetskontrollen och passkontrollen och hade ca 3,5 timmar att döda på flygplatsen. Vi gick för att hitta ett frukostställe och råkade gå förbi en elektronikaffär. Dom hade det mesta av det senaste och massor av kameror från alla tillvekrare. Har varit sugen på att uppgradera vår systemkamera ett tag och den har dessutom strulat en hel del under resan så jag kollade på en Sony kamera jag blivit rekommenderad av en fotograf kompis. Jag hade kollat vad kameran kostat I Sverige och då jag märkte att på flygplatsen kostade den 3/4e delar av priset hemma så var jag bara tvungen att klippa till. Det tog säkert en halvtimme att göra affär men vi hade inte bråttom.

Ulli var skeptisk men jag var nöjd över inköpet och vi gick vidare och hittade ett bra fik. Där beställde vi en varsin Cappucino, En stor Ost & sking baugett och en stor Croiassant som vi alla tre delade på. Vi åt I lugn och ro och tittade på lite folk innan vi vid åtta gick bort till gaten. På vägen köpte vi traditionellsenligt en svindyr påse med torkad exotisk frukt. (Galet god). Vid gaten hamnade jag bredvid en svensk kille som uppförde sig väldigt illa och var väldigt otrevlig mot en thailändsk tjej som reste ensam. Jag var på väg att ta ett snack med honom men personalen kom och förde iväg honom. (Tyvärr såg jag honom på planet senare).

Återigen var Dreamliner planet inställt så det blev Euro Atlantic igen och det var helt ok plan och service. Det fanns en hel del extraplatser så jag kunde flytta fram en rad vilket gjorde att Karma kunde lägga sig på två säten vilket var bra för hon sov som en stock dom sista sex timmarna. Ulli sov lite till och från I fyra timmar och jag fick någon timmes sömn men hann kolla på tre filmer. Ulli och Karma hade inget problem med flygresan men jag tyckte den var olidlig. 12 timmar är fruktansvärt på ett plan och speciellt när man har svårt att somna sittandes I obekväm ställning. Mot slutet kändes det som ett avsnitt ut Twilight Zone där man var fast på ett plan i all evighet. Karma hade kul med en halv thaitjej på raden bakom och det var kul ett tag men mot slutet stod treåringen och pillade I mitt huvud och oavbruted skrek och hade sig med en fruktansvärt hög och enerverande röst. Föräldrarna tyckte det var ok och jag orkade inte säga till. Planet var en halvtimme försenat och vi landade vid 15:25 istället för 14:55.

När vi landat och planet stod still och alla stod redo för att ta sig ut tog det en 15-20 minuter innan det började röra på sig. Jag höll på att klicka, ville bara av planet så fort som möjligt. När vi till slut var ute var det en lång kö vid passkontrollen men den gick ändå hyfsat fort som tur var. Samma kö I Thailand hade tagit ett dygn att ta sig förbi. Bussen till långtidsparkeringen stod och väntade när vi kom och allt som allt tog det en och en halv timme från att planet landat till att vi var vid bilen vid fem.

Vi hade beställt att hämta ut bilen från varmgaraget vilket var skönt då vi inte hade några vinterkläder. Skönt också att väldigt få spår av snöovädret vi läst om på Facebook fanns kvar. Vi började köra hemåt I rusningstrafik och vi valde att åka över Vaxholm för att inte fastna I köerna vid Karolinska. Det började bli sent och vi insåg att vi var alldeles för trötta för att orka ställa oss och laga mat när vi kom hem så vi svängde förbi Hemmesta där Ulli sprang in och fixade frukost och jag och Karma hämtade en varsin pizza.

Klockan 18:45 kom vi in I huset och då hade vi varit på resande fot I 23 timmar och 45 minuter. PUST ! Finis verkade glad att vi kom hem och skönt att äntligen vara hemma igen trots att jag gärna hade varit kvar I Thailand. Ett glas vin, pizza och lite uppackning innan vi satte oss för att slappa och kolla på tv. Karma ville gå och lägga sig efter sin pizza varav hon tog en bit utav vid åtta. Vi kollade lite på Mästarnas Mästare men efter 20 minuter somnade Ulli I soffan och jag var nära så vi gick och lade oss och båda snarkade innan 21.30.

Reseutvärdering

Vi är jättenöjda med årets resa. Huset var ett rejält lyft från förra året och I år hade vi bara mindre oviktiga anmärkningar. Vädret har varit fantastiskt men kanske lite för varmt, speciellt sista veckan var det svettigt. Vi har både träffat gamla bekanta ansikten och har träffat nya. Karma har haft det oerhört bra och har haft så otroligt kul med sina kompisar. Alla resor har varit roliga och gått bra men vi märker att allt blir enklare och lite roligare ju äldre Karma blir. Mycket har att göra med att vi inte behöver ha kontroll på Karma på samma sätt längre utan vi kan sitta och njuta mer. Nu har vi spenderat 12 veckor I Thailand dom senaste tre åren och vi har ätit all typer av mat och på dom mest spartanska ställena och vi har inte åkt på någon matförgiftning. Maten tillagas på beställning och den tillagas väl är väl orsaken trots att inget av köken hade klarat hälsovårdsmyndighetens krav. Kan tänka mig att risken att åka på något är större på All-Inclusive hotellen med buffér och stor-kok.

Norweigian får ett minus I protokollet då man några dagar innan avgång meddelar att det blir ett annat plan utan underhållning men man får gärna pengarna tillbaks om man vill boka av (Precis som om man skulle kunna hitta ett flyg för en familj på några dagar för samma pengar). Kan tycka att man kunde ersätta resenärerna på något sätt eller göra någonting som kompensation. Men som sagt Euro Atlantic har vi bara positivt att säga om.

Bara att börja fundera på om nästa år blir femte året I rad I Huay Yang eller om vi kanske ska prova sydamerika kanske. Det är ju så otroligt tacksamt med Huay Yang då Karma får så mycket vänner vilket så klar väger tungt I funderingarna.